Kreativ Explosion
var en av de första kreativa workshops jag deltog i.
Kursledaren var Jack Barnad, en man som kommit ända från Hawaii för att sätta en smula levande galenskap i den svenska ofta återhållsamma personlighetsprototypen.
Något vi skulle göra var att måla fötter och underben. Jag noterade att Jack satte fingret under knäskålen samtidigt som han berättade om det vi skulle göra.
Lydig bad jag om ursäkt för att jag störde och viskade i Jacks öra att jag gärna skulle ville fortsätta måla även ovanför knäna och undrade om jag fick det. Hans svar med förvånad blick var:
– What a fuck, I don´t give a shit!
– Är det så illa , tänkte jag och då menar jag inte hans svar utan min egen fråga!
Jag var så rädd att göra fel, att gå utanför normen, bli tillsagd att jag gjort fel. Jag gjorde allt
för att inte ”hamna i skamvrån” och ställas för svars. Om något jag gjorde var fel upplevde jag att det var mig det var fel på.
Och tänk…inget av detta visste jag. Det var en levnadssätt som sakta hade sjunkit in och blivit rätt för mig. En levnadsstil som inte var särskilt levande och bidrog till att jag stängde in den levande ekologiska livskraft som kreativitet för att istället försöka fixa andra nojor.
Jag har mött många som deltagit i mina kurser som ställer liknande frågor. Det spelar liksom ingen roll hur mycket jag betonar friheten i skapandet de får hänge sig åt. De räcker ändå upp handen och frågar om lov.
- Men jag ler för jag vet att var och en av dessa besitter en massa outnyttjad kreativitet som hålls i schack och att de nu börjar närma sig den.
- Och jag ler också för jag vet om de fortsätter skapa trots att den inre rösten och inre bildmakaren försöker göra allt för att hålla dem trygghetsramarna kommer de att komma i kontakt med denna vederkvickande kraft.
-Skit i det svarar jag, … kort och koncist precis som Jack… fast mer försvenskat…skit i att tänka att det ska bli fint, gör vad du vill istället, testa… lek…gör uppror mot särskilda färgkombinationer eller dansa egen dans…släpp ut hela rumpan och skaka den till afrikanska rytmer… tillåt dig att göra något ful som fan…låt något halvfärdigt kännas färdigt…
…lär känna nöjdhets känslan inom dig…även om andra rynkar pannan, snörper munnen, tycker du är konstigt och det du gör inte särskilt konstnärligt… kan du ändå känna dig fantastisk och perfekt trots alla defekter……så korrigerar sig verkligheten efter denna…jepp så är det….lagen om att så och skörda…
Jag vill bjuda in dig att delta i kursen ”Heal your Hart with Art”.
En kreativ pilgrimsvandring i ditt hjärtas kuperade trakter och dolda rum
med papier mache skapande, meditation och andra symbolspråk.
En fyra veckors kurs med tio lektioner helt gratis!
–
