– Jag vill bjuda in dig till nätverksmötet så du kan tala om dans och snälla kan du inte försöka få alla att dansa! Du får 30 sekunder!
– Ja, varför inte, svarade jag och försökte dölja motståndet. Men ämnet dans går jag igång på. Omedelbums!
- Jag kan omöjligt säga nej, hur stort motstånd jag än har!
- Jag blir bubblande glad inombords på studs!
- Det finns inget jag hellre talar om i denna värld än dessa ämnen!
Först hemma blev jag efterklok…MEN HUR SKA DET GÅ TILL?!
Att säga allt jag vill säga om dans på 30 sekunder kändes omöjligt. Att sedan göra det inför 30 personers företagarkompott av advokat, fastighetsmäklare, rörmokare, dataexperter, hälsocoacher, bilförsäljare m.m m.m är ju bara det en utmaning.
Men då jag nätverkat en del vet jag numer att
- det är möjligt att säga mer på dessa sekunder än flera timmar
- mina föreställningar att vissa yrkesgrupper tycker det jag håller på med är flum inte stämmer, och om det gör det ”så är det inte min business”
- jag delta för att bidra med något jag brinner för för något som jag känner i själ och märg att jag vill tillföra, inte för att bli dyrkad av alla
- alla är mer eller mindre rädda för att stå inför grupp,Kriget inombords som sätter i igång inför en företagspresentation
Rädslans röst!
-Hur fan ska jag komma ur det här!
-Ringa och säga att jag är sjuk, (men tänk om jag stöter på han jag lovade).
-Bilen startade inte (men är det realistiskt då jag har en ny bil)?
-Bilbatteriet är slut eftersom jag råkade lämna handskfacket öppet i natt, jäkla skit, jag som ville komma (men tänk om han känner till att Skoda stänger ner lamporna av sig själv)!
Kreativitets röst!
Hur ska jag få till en unik företagspresentation och hur ska jag få dem att dansa?
- Det bästa sättet att sätta fart på innovatörsmuskeln är att dansa. Detta för att komma ur knoppen och ner i den visa kroppen, tillhållet för de vassaste idéerna.
- Sedan övar jag stående till tidtagaruret.
- Vaskar fram ord som tydligast beskriver det jag har att säga om dans.
- Samtidigt kopplar jag på kroppsspråket för att ge orden liv
- Att hålla företagspresentationen enkel gör mig trygg och säkert mer förståelig för de som lyssnar.
Om jag tappar tråden är chansen att jag hittar den igen större om jag skapar ett kroppsminne med kroppsspråket. (har du inte simmat, cyklat, ridit på en massa år minns ändå kroppen hur du gjorde)
Visualisering
Rädslan är verklig liksom katastroftankarna…iallafall känns de ytterst verkliga! Därför investerar jag tid i avslappning varje dag och lite extra inför event som denna.
Jag sluter ögonen och tar hjälp av andningen. Andas medvetet in luft, noterar när jag är fylld, andas ut medvetet och noterar nät jag är tom…slappnar av i kroppen….känner fötterna mot marken, upplever det rum jag befinner mig i…HÄR OCH NU…,att negligera tankar och känslor som är rädda med en affirmation stillar dem inte istället ger jag tankarna som tänker allt det som kan hända möjlighet att uttala sig…(dialog) men tänk om jag inte kan säga något….världen kommer inte att gå under…men tänk om jag gör bort mig och det går åt helvete ”vilket har hänt…ja, svarar mitt mitt lugna jag …det gick inte åt helvete det gick ju bara åt helsike…skratt…jag överlevde ju… ingen annan har heller dött…ingen verkar hata mig…rädslan och min modiga sida ler samstämmigt…äh, inte vara så ”fucking” allvarlig….nu ska vi ha kul…SHAKE THE WORLD…YES!!!
Det jag trodde VS. hur det blev
Jag fick inte 30 sekunder till ord och 30 sekunder till dans, utan 30 sekunder drygt till allt. Först kände jag mig besviken eftersom jag övat in ett föredrag där varje ord satt snyggt och välplanerat.
Skulle jag
– skippa dansen (jag menar, all den tid jag lagt ner på det perfekta miniföredraget)?
– bara dansa (men fattar någon vad jag håller på med?)
Här var goda råd dyra och under den minut jag hade till mitt förfogande valde jag;
- kill your darlings” -filosofin dvs. släppa mitt ego om det perfekta jag älskar i mina formuleringar och hänge min kreativitet och tillit till situationen
- lita till min sprudlande konstnär som kände sig ännu mer glad av utmaningen
- HOPPA
Så här gick det – mitt dansanta företagspresentation…ord för ord!
– Ord säger inte mycket….desto mer talar våra kroppar….din kropp har 13 leder som är skapade för rörelser….vår kropp vill inte sitta jämt….(jag visar med händerna att alla ska resa sig) …..dans frigör glädjehormoner, minskar stress och vi blir kreativa….. Shakiras röst och rytm fyller rummet…(nu står alla) …upp med händerna…lek med fingrarna…rör axlarna…armbågarna…höfterna…lek med ryggraden…sprätt med knäna…känn fötterna och skaka rumpan….för dig som vill levandegöra ditt kroppsspråk…hör av dig till mig …Sofi Aronsson Raw Art
Efterarbete
Efter jag gjort något utmanande är att ta väl hand om mig efter varje framträdande. Jag har trots min rädsla stått inför stora grupper med människor och talat trots att jag velat kräkas och även gråtit stunden före. Men det gör jag inte längre. Jag OBS! OBS! OBS! VÄLJER att vara nöjd, krama mig själv i min fantasi så jag känner det (ingen i rummet lägger märke till det) och säga ”det gjorde jag bra, det gjorde du bra ”Sofi” att stå inför grupp och tala vågar de flesta inte alls. Jag är stolt!!!! Sedan återvänder jag tillbaka till gruppdynamiken för att vara närvarande helt och fullt för andra.
Dagen efter kan jag gå tillbaka och se vad jag kan göra bättre till nästa gång!
Jag har många gånger fått höra att det är lätt för mig att står inför grupp. Voalá, allt det här jag skrivit om går jag varenda gång igenom. Rädslan försvinner inte, så är det! Men här är de strategier jag har för att hantera den.
Varför UTSÄTTER JAG MIG?
Frågar jag mig själv gång på gång!
Svaret är: Jo för jag vill vara fri och inte låta rädslan för att skämma ut mig, göra fel, bli utskrattade ska hindra mig från att leva, vara och bidra.
Jag hoppas att det är det samma för dig! Om inte och om du önskar det vore annorlunda – gör något åt det! Utmana rädslan. Skapa dina egna strategier!
Konferensrummen är fulla av rista företagspresentationer
Det är trist att lyssna till företagare som talar om sitt levebröd med ett slappt hängande kroppsspråk. När tonen i rösten inte klingar av liv utan enbart används till att förmedla information. Det handlar inte om yviga italienska gester utan om information som förmedlas med ord och kropp på ett levande sätt att något i lyssnaren kan uppfatta hjärtslag i det som sägs. Men inte konstigt att det blir så i en kultur som undervärdera kroppens visdom, kraft och vitalitet.
Tur att det finns ett val att handla annorlunda i det egna mikro livet som tjäna till förändring i det stora makro samhället! Mer kropp och själ och levande toner i det som sägs!
Som avslutning! Får jag lov? Dansa, skaka, hoppa, le – bästa förberedelsestrategi inför en företagspresentation eller varför inte som en del av den!
