Hur en rysk israelisk militär vid namn Boris blev upphov till mina kreativa griller!

Har du tänkt på hur många möten du och jag gjort hittills under vår livstid. Vissa av dessa får oss förbi medan några sätter prägling på vår verklighet…som om en ny tråd eller att en hel ny väv börja formas fram i vårt livsmönster. Det är här Boris kommer in!

Under mitt första år i Israel levde jag med två roomates, en israeliska Ayala och så var det då Boris – en militär med uniform och pistol i jobb och t-shirt och shorts till vardags.

Mitt första möte med Papier Mâché

Jag hade halkat in i kärlekssorger då jag tacksamt sa ja till Boris försök att pigga upp mig genom att ta mig på en ”trip” till Safad, en bergsstad i norra Israel. Varken Boris eller jag hade en aning vad det skulle innebära för mig och Boris vet det fortfarande inte. Men när vi besökte en gammal stadsdel där konstnärer höll till, mötte jag Mike Leafs skapelser och något sällsamt hände med mig. Först och främst hade jag inte sett något liknande. Viken kreativitet, vilka underbara figurer vilken fullständigt ohämmad humor om oss människor Mike1och våra religioner. När jag frågade om vilket material han använde svarade han papier mache – jag visste inte riktigt vad det var.

Flum, nej, snarare en Uppenbarelse
Jag tar risken att verka lite galen, för i logiska termer reduceras mycket av det som inte är vetenskapligt bevisat lätt under ”flum”.
Jag vet inte om det finns något ord för upplevelsen, men det är inget som naturligt platsar i vardags dialogerna.

Vad Heliga Birgitta, Jaeanne dÁrc och jag har gemensamt 

Men kanske är det ordet uppenbarelse som kommer närmast. Kanske behöver detta fenomen inte endast vara som Jeanne d’Arcs uppdrag att föra franska armén mot seger eller som Heliga Birgittas att lämna familj och leva som upplyst nunna i Rom. Men känslan kan beskrivas som att slinka in i ett rum bakom tid som aldrig berörts av tid, in i en stillhet och där skakas om på ett behagligt sätt djupt inombords eftersom något väsentligt faller på plats – för att därefter återvända till tiden lite yrvaken och undra ”vad sjutton var det där”?

Äkta kreativitet – autentisk glädje

Det skulle ta några år innan jag kom i kontakt igen med Papier Mache ”denna gång av en Arie en granne (som flydde armén) som klarade upp en knepig sits mellan mig, en annan rumskamrat och en husvärd. Han gav mig också receptet på Papier Mache. Resten är historia. Jag fann mitt uttryck, en inre autentisk glädje och tacksamhet som finns oberoende av de variationer av känslor som svarar an på olika situationer, helig ilska, ett kreativrum där jag kan umgås med min själ och ett meningsfullt och roligt arbete.

Det härliga med dessa upplevelser är att det helt enkelt kvittar hur de rubriceras eller vad folk tycker och tänker…de är allt för starka för att behöva andras godkännande.
Tror du på moderna uppenbarelser?
Vad är en uppenbarelse?
Var kommer den ifrån?
Har du haft någon?

Jag önskar dig en sagolik vecka!
Sofi

Sofi