Idag berättade lupinerna något väsentligt för mig.
Jag fick svaret efter en kort stund i naturen. Om det var vinden som blåste förklaringen in genom huden. Om det var Moder Jord ”her self” som förde resonemang genom energin som strömmade fram och tillbaka genom fötterna. Vattenkrusningarna som viskade. Mitt varande, här och nu. Eller alltsammans. Det vet jag inte. Men jag blev klokare.
Dialogen började med mina funderingar över de lupiner som blommar lite var stans. I slutet av september? Varför? Deras blomningstid är ju juni? Jag betraktar länge hur de rakryggat står mitt í riset av det som var och dansar med vinden. Som något självklart. Utan att stamma fram en enda ursäkt. Utan att fråga om det är okey. Utan att fråga vad de andra lupinerna som både vissnat och släppt frön ska säga. Inte heller har jag hört något konstigt mummel av pekpinnar och nedvärderingar från det ris där de utblommade ligger i ett enda huller och buller.
Det är ju fel säsong! Men vem bryr sig, Världen är full av undantag. Är det dags så är det dags.
Ilska
Jag känner ilskan mullrar som en vulkan från mitt bäcken. Hur ofta tampas jag inte med påståendet att något är försent? Hur många människor lyssnar jag till som pratar om detta faktum. Att det är försent.
Hur många frön har inte fått gro, idéer utvecklats och hur många kreativa projekt har världen inte gått miste om för att vi som kultur använder ”det är för sent” som något naturligt. En uräkta som används lika naturligt som vi byter underkläder.
. 
Säkert är påståendet en kvarleva från tiden då den lilla hjärnan som värnar om överlevnad och reproduktion. Att skilja sig från mängden och uteslutas ur flocken var alldeles för farligt. För så där 1000 000 år plus eller minus till nu.
Men vår hjärna har utvecklat både vänster hemisfär med fallenhet för linjer, siffror, tal och objektiva åsikter och höger hemisfär med passionen för just passionen, helheten, känslorna, fantasin och färger.
Hjärtat vet vi idag har en egen hjärna som kan tänka själv.
Medellivslängden var även mycket kortare och kvinnor som inte längre kunde producera barn var inte längre dugliga. Att livet efter menopaus är ett helt nytt livstillfälle fullt av möjligheter är ju inget vi lär oss precis.
Men nu är tiden inne för uppdatering. Men tills att den är gjord och genom vårt eget handlande få det gjort, får vi nonchalera vad som är säsong eller inte. Om man är man för gammal eller ung efter vår kulturs mått eller inte. Rik eller fattig. Kvinna eller man. Gift eller singel. Med eller utan barn, Skolad eller oskolad. Adhdare, ätstörniingsstörd eller ”vanlig” – så kan vi blomma i helt fel säsong.
För att följa sin egen bestämmelse!
”Om jag börjar skriva nu, börjar lära mig spela piano, dansa, dejta….?
Hur gammal skulle jag då inte vara då jag kan det?
Lika gammal även du inte gör det”.
Min vän Sif 85 vårar sålde sin lägenhet i Karlshamn och flyttade till Umeå förra året. Hon ville komma närmare sina barn men hon ville också ha nära till universitet för att börja studera där.
Dagny är 100 åringen som började skriva sent i livet för att hon inte hade självförtroendet när hon var yngre. Hennes blogg är vilda populär! Till bloggen …
För några år sedan återupptog jag själv mitt ridande och gick på ridskola tillsammans med tonåringar.
Min väns mamma har efter många års ensamhet funnit kärleken nu vid 82 års ålder. De är ute jämt och skrattar mest hela tiden när de är tillsammans berättar min vän.
- Det är inte försent att ha en bra barndom
- att förlåta
- att berätta sanningen
- att sätta igång med en ny livs fas
- att börja göra det som vi alltid velat
Det handlar här om Karin Boyes diktrad att det är resan som är målet. Att klinka fram en melodi, skriva en dikt där rimmen hackar, dansa, dejta, designa, måla, resa allt det där gör något med den vi är i nuet vi blommar och bara det faktum är att vi sår frö. Kanske uppstår en helt ny karriär ur dessa försök.
Själen har inga rynkor och ingen ålder. Alla kan vi dö precis när som helst och DÅ ÄR DET VERKLIGEN FÖR SENT! Innan dess är det är aldrig för sent. Det handlar om att använda kreativitet och fantasi för hur, erkänna vad, sedan börja själv, ta en kurs, köpa en biljett eller vad som nu krävs.
