Frihetens fiende är ofta en vana. Vanemässiga handlingar. Vanemässigt tänkande. Vanemässigt reagerande.
Små ynka vardagliga vanor kan vara toppen på ett helt isberg.
För att fyra veckor sedan antog jag en utmaning av en vana som jag länge velat göra men inte kunnat. Och det var att inte dricka kaffe på tre veckor. Roligt? Nej Svårt? Jaaaaa!!!!! Varför?
För jag älskar kaffe, doften av kaffe och den gemenskap som uppstår med mig själv eller mellan personer under just en kaffestund. De två först dagarna genomled jag en helvetisk huvudvärk som sträckte sig långt ner på ryggen. Jag tog inga piller utan fann det till min förvåning ont/skönt att uthärda avgiftningen. Frestaren kom i egen hög person ”Visst skulle jag unna mig en kopp eller åtminstone trappa ner lugnt och visst skulle det vara bättre att börja imorgon?”.
Trots att det inte handlar om att jag dricker mycket kaffe i vanliga fall, lärde jag mig mycket om denna vana.
Mitt kaffesug hade nämligen sällan med kaffe att göra utan kom smygande när:
- kolleger dricker kaffe och jag vill känna gemenskap
- jag behöver vila
- jag vill ha mer energi
- jag är upprörd
- jag är orolig (typ…tänk om jag får cancer?? vad är världen på väg?)
- jag känner mig ensam
- jag känner tomhet
- jag vill uttrycka något till någon men inte vet hur
- jag står inför val och inte kan välja
- jag känner motstånd/skjuter upp något
- saknar någon
Det finns en skillnad mellan att dricka kaffe och dricka kaffe.
Att ta en kopp eko fairtrade kaffe är gott.
Att ta en kopp för att hantera känslor, övertygelser och tankar framkallar plågsam inre stress.
Att jag nu klarat stå över vanan känns fantastiskt. Det krävdes mycket mer än muskler.
Om jag dricker kaffe nu? Jepp, när jag verkligen är kaffesugen och då njuter jag oerhört av smak och doft. Det handlar mest om relationen med vanan. Vanans makt och vana som något gott.
Det positiva jag märkt är att genom rå över de små vanorna kan vi rå över de större och andra som är knutna till denna vana eller används för att hantera känslor.
Att bryta en vana är att sätta sig själv och sitt liv i rörelse. Jag tänker fortsätta leka med vanor och rutiner framöver och ge tre veckor till var och en. Jag tänker även utforska nya vanor.
Denna tre veckors period handlar det om socker – inga kakor, choklad, glass efter denna ska jag skriva tacksamhetsdagbok…ja så tänker jag hålla på hela året med en vana i taget!
1. Vilken vana du är nyfiken på att utmana?
2. Bestämd dig för hur länge du ska hålla på.
3. Öva att i din fantasi spela upp en händelse i ditt liv då din vana tar över så detaljerat som möjligt.
Fortsätt använda din fantasi och gör något annat än du brukar när behovet kommer (själv tog jag djupa andetag och koncentrerade mig på avslappning ända nein i cellerna). Gör detta flera gånger per dag särskilt när du vaknar och är till att somna. Ju mer du gör det desto mer kraft få du att använda när vanan drar i dig.
4. Känn känslor så mycket det är möjligt. Behandla dig väl (ypperligt tillfälle att träna på självkärlek).
5. Var medveten när du blir sugen och istället för att handla på det gamla sättet agerar du på sättet du tränat på i din fantasi. Hantera eventuella misslyckande med kärlek,
6.Gör ingen stor grej när tiden är ute, låt första dagen på resten av ditt liv komma och låt din nya vana hitta en plats där. Fira inte med ”vanan”.
Samtidigt som du i ditt inre omfamnar dig själv för att du klarade det…tummen upp!!!!
Hör gärna av dig och berätta för mig om din utmaning av en vana. Jag är jättenyfiken.
