creative coctail veckans

  • När gjorde du senast något barnsligt/barnlikt

  • Rockade loss med i Travoltas ”Staying Alive dans” med soppskeden i hand? Nu!  Tryck här!

  • Räfsade samman en hög med löv som du slängde dig i?

  • Bakade en kladdig kaka med händerna utan recept?

  • Hoppade i vattenpölar?

Jag har än en gång haft förmånen att arbeta med ett skapande skola -.. .... ..... (3)projekt. 180 barn har satt händerna i klister för att med tidningspapper, tejp och silkespapper ge fantasin en form.

Potentiella selfies, frukter, flygfän och kaktusar har sett dagsljuset. Därefter har barnen med sina lärare skrivit sagor och porträtt om skapelserna.
Jag är så imponerad!!!!

Ingen skapelse den andra lik, precis som inget fingeravtryck är den samma som någon annans.

Barnvakt eller barnväckt!

Varenda gång jag umgås med barn genom skapande aktivitet, håller jag medvetet mig i mitt vuxna skinn och koll på mina välmenande råd…för att freda barnets skapande process. Istället för att använda det trista ordet fint utmanar jag mig att hitta andra och att ställa frågor om hur de tänker. Jag är även så snäll  att jag INTE tar över när något går emot, kanske underlättar jag för vissa barn, diskuterar utmaningen – men jag gör inte jobbet.
Samtidigt lär jag mig att hantera min kreativitet på samma sätt.

Att skapa är en känslosam sysselsättning där vi ställs inför utmaningen att ge fantasin form, vår otillräcklighet liksom uppfinningsrikedom. Den kreativa processen kräver tålamod och tvingar oss att klara lite mer än vi gjorde sist.
Självbild och självkänsla rubbas istället för att stagnera.

Utmaningen är att inte lägga mig i om skapelsen i mina ögon verkar halvfärdig i mina ögon eller inte har det som verkligheten har. Tyvärr tycker jag (trots att jag ska hålla mig i skinnet) att allt för många barn har för mycket verklighet i fantasin, det visar sig nämligen då jag kommer med idén (som en kick in spark till det fantasifulla riket)  att göra en pippilångstrump-trädkrona …. om jag får till något riktigt bra ja då får fantasin verkligen härligt fnatt….

Vår inre konstnär är ett barn och kreativitet är ett verb av lek, nyfikenhet, experiment och uthållighet.

Normalt och Standard -värderingar kväver kreativitet….och vårt land går miste om en enorm potential av de naturkrafter som finns inom människan.

  • Rätt och fel, normalt eller onormalt, vem är det ena eller det andra?
  • Vad säger standardproven och betygen om de utvecklingsbara förmågor och talanger som vi människor besitter?
  • Hur lätt är det inte att bedömningarna föser in oss i fack som påverkar självkänsla och självbild?

Vilken utmaning lärarna ställs inför då de måste sätta in barn i olika kriterier.

Jag var själv tidigt dömd till medelmåtta.

Trea i allt och satt i raden med alla andra med treor, en bok efter de med högre siffror och en bok före de med tvår och ettor. Jag dömer inte läraren för det eftersom det var den tidens pedagogik.
Det jag vet är att bedömningen satte sig djupt men efter att hamnat  en livsavgörande kris i tjugoårs åldern stimuleras jag av min inne i och utanför boxen livsstil.

Exempel; Jag revolterar med andra tecken än punkt, leker med grammatiken, målar fastän jag inte kan och har jobbat med 1000-tals barn i skolor både här och i Israel fastän jag inte fyller regionförbundets kriterier av lagar om behörighet.

Alla har vi minnen från skoltiden som påverkar oss som vuxna och vårt sätt att hantera barns skapande förmågor. Det vi säger till oss själva och vårt sätt att hantera vår kreativitet kan påverka barnens inställning.

Skriv ner de minnen som du vet påverkade dig. Ge dem ord och röst och ifrågasätt sanningen i det påstådda. Om du tycker att de är sanna, ja då har de blivit din skräddarsydda kostym…men även en sådan går att lossa sömmarna på..
utmanar då sanningshalten, skriv upp dig på en kurs i ämnet…

Frågor att ställa då och då:

  • Vilket djur är du just nu!

  • Vilken väderlek är ditt känslomood just nu?

  • Vilka färger har de olika känslorna?

  • Talar du mest med orden, kroppen eller med tonen? Lek med och utforska med dessa språk i dag. Tjuvtitta på andra som talar.

Vad du är svarar och kommer fram till är rätt. Inga bockar Picture_20171010_051204854här inte!!!!
Det som hindrar oss från att skapa är höga förväntningar på resultatet och rädslan för processen som berör och rör…lek dig kreativ.

           OOO
Sofi

 

rawart22

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.